Ja, jag erkänner. Vädret har en hel del makt över mig. Som nu, jag bestämde mig för 45 minuter sedan, att när Martin kommer hem så sticker vi och paddlar. Det har precis börjat ösregnar. Behöver jag säga något mera om min paddellust och vart den tog vägen?
Jag förstår det inte själv, när det gäller träning då vill jag ha det bästa av alla tänkbara väder. Sol, molnfri himmel, vindstilla eller krispigt vitt om det nu råkar vara vinter. Det är ju i och för sig inget konstigt i det, men nu kommer det luriga. Så fort det är tävling, då vill jag att vädret ska vara överjävligt. Snöstorm, höga vågor, inte en strimma sol och en massa lera eller halka. Hm, måste prata med en psykolog om detta. Eller är det så enkelt att jag är lite vardagslat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar