När jag har svårt att sova brukar jag tänka på Lidingöloppet. Försöker minnas varenda meter av loppet fram till mål. Jag kan villigt erkänna att det är sällan jag kommer i mål, för sömnen brukar alltid vinna. Tack och lov, för i år tog Lidingöloppet mer än 3 och en halv timme att ta sig runt...
I min tanke brukar jag ofta fuska lite grann, den fladdrar gärna bort till Aborrbacken innan jag ens hunnit förbi skidbacken vid Lidingökyrka ungefär 2 mil tidigare. Jag gillar Aborrbacken! Jag ser det som att det måste alltid finnas en tvist i alla bra storys, annars blir den tråkig, menlös och platt... För vad vore Dallas utan JR, eller Ove i Solsidan, ni vet den där jobbiga jäveln som man hatar men samtidigt älskar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar